Logga in

Logga in
190212-eufinansuv-878893-a001nl.jpg
Finansminister Magdalena Andersson (S) säger nej till slopad enhällighet i skattefrågor i EU. Arkivfoto. Bild: Wiktor Nummelin/TT

Sverige vill behålla skatteveto i EU

Slopa EU-ländernas vetorätt i skattefrågor, hoppas EU-kommissionen med stöd från både Berlin och Paris.

Nej tack, säger dock Sverige – med en lång rad likasinnade bakom sig.

Tanken om att ta bort kravet på enhällighet i skattefrågor i EU och i stället börja ta beslut genom majoritetsomröstningar har lanserats av kommissionsordförande Jean-Claude Juncker.

När medlemsstaternas finansministrar diskuterade frågan på tisdagen stod dock nej-sägarna på rad.

Många små och medelstora länder är väldigt skeptiska och så även Sverige. Det här handlar om väldigt grundläggande frågor – och från svensk sida om välfärdens finansiering, säger Sveriges Magdalena Andersson (S).

Mer demokratiskt?

Bakom EU-kommissionens förslag ligger en förhoppning om att kunna ta snabbare beslut om inte skattefrågor fastnar i ovilja från något enstaka medlemsland. Men också att det skulle vara mer demokratiskt om majoritetens vilja går igenom, utan risk att blockeras av ett ensamt land i minoritet.

Sverige och många andra länder avvisar båda argumenten.

När jag pratar med den svenska riksdagen så är det inte så att de uppfattar det som mer demokratiskt om de skulle ha mindre att säga till om, säger Andersson syrligt.

Vad som händer nu med förslaget är oklart.

Synpunkterna var väldigt spretande, konstaterar eurokommissionären Valdis Dombrovskis på presskonferensen efter mötet.

Inget budget-nej

Finansministrarna gav samtidigt tummen upp om ansvarsfrihet för EU:s budget för år 2017.

Sverige har år efter år stuckit ut genom att säga nej till ansvarsfrihet, med hänvisning till att EU:s revisorer regelbundet konstaterar att antalet felaktiga utbetalningar överstiger målsiffran 2 procent.

I år blev det dock "bara" en nedlagd röst från Sverige.

Vi har rört på oss ett steg. Det beror på att andelen fel har blivit väldigt mycket lägre under de senaste åren. Det är en rejäl minskning från 3,8 till 2,4 procent fel – och det vill vi uppmärksamma, säger Magdalena Andersson i Bryssel.
  • Av: Wiktor Nummelin/TT

Tipsa en vän

Tyckte du att den här sidan var intressant? Här kan du tipsa en vän om den.

Fakta: Beslutsfattande i EU:s ministerråd

Olika regler gäller för olika politiska områden i EU. När det handlar om förslag från EU-kommissionen gäller för det mesta krav på kvalificerad majoritet där 55 procent av medlemsländerna (minst 16 av 28 länder) röstar för, samtidigt som ja-länderna måste omfatta minst 65 procent av EU:s totala befolkning. Vid frågor som inte handlar om lagstiftning räcker i sin tur med enkel majoritet (minst 15 medlemsländer).

Inom framför allt utrikes- och finanspolitiken gäller dock ofta enhällighet – det vill säga att inget land är emot.

EU-kommissionen har nyligen föreslagit att fler områden ska kunna beslutas med kvalificerad majoritet, även när det gäller utrikes- och finansfrågor. Motståndet är emellertid starkt från en lång rad medlemsländer som är oroliga för att förlora sitt inflytande.